Torrfoder

Råt­tor­na ska ha till­gång till torr­fo­der dyg­net runt. Det finns en hel del fär­di­ga bland­ning­ar att köpa i djur­af­fä­ren. Hit­tar du ing­en spe­ci­ell bland­ning för råt­tor kan det även gå bra med en hams­ter­bland­ning.

Om du vill kan du även göra din egen frö­bland­ning. Du kan då få en bil­li­ga­re och mer närings­rik vari­ant. Dess­utom behö­ver du inte oroa dig för att frö­bland­ning­en ska vara för gam­mal eller inne­hål­la för myc­ket kon­ser­ve­rings eller fär­gäm­nen. Vad du ska använ­da dig av när du gör din egen frö­bland­ning beror myc­ket på råt­tans ålder och kon­di­tion. Här får du lite tips på vad du kan blan­da i.

Korn, hav­re, vete och råg:
Det är vik­tigt att du får med alla fyra sädess­la­gen des­sa utgör själ­va grun­den i din frö­bland­ning. För­sök leta reda på både oska­la­de, ska­la­de och kros­sa­de sädess­lag så blir det lite mer vari­a­tion för dina råt­tor.

Frön:
De flesta frö­sor­ter är ganska feta. Var där­för spar­sam med des­sa. För­sök gär­na få tag på oska­la­de frön som ger dina råt­tor extra sys­sel­sätt­ning.

Nöt­ter:
De flesta nöt­ter är ganska feta. Var där­för spar­sam med des­sa. För­sök gär­na få tag på oska­la­de nöt­ter som ger dina råt­tor extra sys­sel­sätt­ning.

Tor­kad frukt och grön­sa­ker:
Tor­kad frukt och grön­sa­ker kan vara roligt att blan­da i. Hand­la gär­na från van­li­ga affä­rer istäl­let för en djur­af­fär, så får du bil­li­ga­re och bätt­re frukt.

Puf­fat ris:
Puf­fats ris finns att köpa i de flesta mat­af­fä­rer och är ganska bil­ligt.

Korn­fla­kes:
Se till att få tag på en sort som är helt fri från soc­ker.

Müs­li:
Se till att få tag på en sort som är helt fri från soc­ker. Det är ock­så bra om du väl­jer en sort som inne­hål­ler alla sädess­la­gen och gär­na lite tor­kad frukt. Om du vill kan du låta müs­lin utgö­ra själ­va grun­den i din frö­bland­ning.

Katt­fo­der:
Du kan även blan­da i lite torr­fo­der för katt av bra kva­li­tet. Jag själv bru­kar ge mina råt­tor pro­te­in i färsk­ma­ten istäl­let.

Färsk mat

Utö­ver torr­fo­der är det vik­tigt att råt­tor­na få färsk mat var­je dag. Ge inte sam­ma mat all­tid utan för­sök vari­e­ra så myc­ket som möj­ligt. Jag har som mål att mina råt­tor ska få sma­ka allt under sin livs­tid. När jag lagar mat har jag en liten tall­rik där jag läg­ger mat som är till råt­tor­na.

Medan råt­tor­na väx­er är det extra vik­tigt med bra mat. Upp till 4 måna­ders ålder kan man ge stöd­mat bestå­en­de av majsvälling/gröt, grovt bröd upp­blött i ägg eller barn­mat på burk. Helst ett par gång­er om dagen.

Ibland äter man kanske mat som inte är så pas­san­de för råt­tor, så där­för har jag sam­lat några recept på rått­mat här som du kan använ­da dig av.

Kän­ner du för att hit­ta på dina recept själv så är det väl­digt enkelt. Ta vad du har och blan­da. Maten behö­ver inte vara en fröjd för män­ni­sko­ö­gat för att råt­tor­na ska upp­skat­ta den. Tänk på att maten var­ken ska vara för varm eller kall, fing­er­varm är bäst. Här är några tips på vad du kan använ­da dig av:

Mat du kan ge dag­li­gen:
— Gröt, hav­re­gryns­gröt
— Kokt pota­tis
— Kokt pas­ta
— Kokt ris
— Grod­dar
— Alla sor­ters frukt och grön­sa­ker, om du tar bort kär­nor­na
— Alla sor­ters rot­fruk­ter och balj­väx­ter
— Alla sor­ters bröd
— Barn­mat på burk

Mat du kan ge några gång­er i vec­kan:
— Kött och fisk, gär­na kokat
— Skal­djur, med eller utan skal
— Mjölk­pro­duk­ter, yog­hurt är en favo­rit
— Knäc­ke­bröd
— Ägg

Mat du kan hit­ta där ute:
— Mask­ros­blad
— Klö­ver
— Gro­blad
— Näss­lor, måste tilla­gas

Mat du inte bör ge:
— Män­ni­sko­go­dis
— Myc­ket söt, salt, stark eller fet mat
— Okän­da eller otvät­ta­de väx­ter ploc­ka­de utom­hus
— Väx­ter ploc­ka­de nära en väg
— Hund och katt­mat på burk (Inne­hål­ler ofta kon­ser­ve­rings­me­del och slakt­res­ter, van­ligt kött är i så fall natur­li­ga­re och häl­so­sam­ma­re.)
— Mög­lig eller gam­mal mat
— Mat som du själv inte skul­le vil­ja äta

Vad råttorna dricker

Dina råt­tor ska all­tid ha till­gång till en vat­ten­flas­ka med färskt vat­ten. Byt vat­ten var­je dag så slip­per du för­ore­ning­ar. Även om det inte är så far­ligt för dina råt­tor med vat­ten som stått några dagar så tror jag de upp­skat­tar färskt vat­ten.

För­u­tom vat­ten kan du ock­så bju­da råt­tor­na på ljum­met kof­fe­in­fritt te. Det finns ett spe­ci­ellt sorts rött te som heter Roo­i­bos som är helt kof­fe­in­fritt och sägs kun­na sak­ta ner åld­ran­det och stär­ka immun­för­sva­ret hos råt­tor. Roo­i­bos inne­hål­ler även en hel del nyt­ti­ga ämnen som råt­tor behö­ver och finns i fle­ra oli­ka sma­ker. Tänk bara på att låta teet sval­na till kropps­tem­pe­ra­tur innan du häl­ler det i flas­kan och ha all­tid en flas­ka med vat­ten bred­vid. Råt­tor­na kan även få sma­ka på mjölk, saft och jui­ce m.m. från gla­set när du dric­ker det men det är ing­et de bör dric­ka i sto­ra mäng­der. Där­e­mot tyc­ker jag inte man ska låta sina råt­tor sma­ka på läsk eftersom de lätt får kol­sy­ra i nosen, vil­ket jag har märkt ver­kar kän­nas rik­tigt obe­hag­ligt för en råt­ta.

Varför skaffar man råttor?

Det finns många anled­ning­ar till att väl­ja råt­tor som hus­djur. Anled­ning­en till att jag skaf­fa­de mina första råt­tor var att jag vil­le pro­va på något nytt. Jag hade redan haft katt, hund, kanin och hams­ter, men inte råt­tor.

Jag låna­de några böc­ker om råt­tor och läs­te på Inter­net. När jag bör­jat lära mig lite mer tyc­ke jag de ver­ka­de vara rik­tigt trev­li­ga små hus­djur. De var intel­li­gen­ta, soci­a­la, lär­ak­ti­ga, ren­li­ga, smi­di­ga och akti­va. När jag sedan fick hem mina första två upp­täck­te jag att allt det här stäm­de. Jag hade hit­tat mitt per­fek­ta hus­djur och kom­mer antag­li­gen leva till­sam­mans med råt­tor i res­ten av mitt liv.

Innan du bestämmer dig

Pre­cis som för alla djur finns det mas­sor av saker du måste tän­ka ige­nom innan du bestäm­mer dig för att skaf­fa råt­tor. Råt­tor lever i ca. 2–3 år, en väl­digt kort tid men du måste kun­na garan­te­ra att des­sa blir ett par under­ba­ra år, både för dig och råt­tor­na, innan du bestäm­mer dig. Råt­tor krä­ver myc­ket arbe­te och upp­märk­sam­het. Du kan inte bara köpa två rått­be­bi­sar för att efter några måna­der trött­na på dem och låta dem kla­ra sig själ­va.

Läs mer

Första tiden hemma

När råt­tor­na kom­mer hem till dig ska deras bur redan stå klar och inredd så att de kan flyt­ta in direkt. Råt­tor­na kan vara lite räd­da och oro­li­ga när de läm­nar sin mam­ma, sina sys­kon och mil­jön de växt upp i. Tala lugnt och tryggt till dina nya råt­tor och för­sök att umgås så myc­ket som möj­ligt med dem den första tiden så de för­står att du är deras nya trygg­het. Först när råt­tor­na kän­ner sig tryg­ga med både dig och buren kan du låta dem springa fritt på gol­vet och under­sö­ka rum­met. Det bru­kar oftast inte ta alls lång tid att vin­na en råt­tas för­tro­en­de, snart är ni säkert bäs­ta kom­pi­sar. Läs mer

Även råttor kan skratta

Fle­ra expe­ri­ment har visat att lekan­de råt­tor, eller råt­tor som blir kitt­la­de på ett vän­ligt sätt, piper eller kvitt­rar på ett spe­ci­ellt sätt, som bara ytt­rar sig vid des­sa till­fäl­len. Lätet kan jäm­fö­ras med män­ni­skans skratt.

Det finns ing­en annan rim­lig tolk­ning än att det här är en mot­sva­rig­het till män­ni­skans skratt, häv­dar fors­kar­na Jaak Pank­sepp och Jeff­rey Burg­dorf vid Bow­ling Gre­en Sta­te Uni­ver­si­ty i Ohio. Både män­ni­skans och råt­tans skratt sam­man­fal­ler med en akti­ve­ring av sam­ma spe­ci­fi­ka nerv­ba­nor i hjär­nan.

Skrat­tet lig­ger på en fre­kvens av 50 kilo­hertz (kHz) och kan där­för inte upp­fat­tas av män­ni­skan utan hjälp av spe­ci­ell utrust­ning.

Läs hela arti­keln.. 

Käl­la: Afton­bla­det

Miljoner försöksråttor räddas

Ett sjut­ti­o­tal fors­ka­re från 13 län­der sam­las idag i Stock­holm för att star­ta ett pro­jekt som kom­mer kun­na räd­da mil­jon­tals för­söks­råt­tor. Målet är att det ökän­da så kal­la­de LD50-testet ska ersät­tas av för­söks­djurs­fria, bätt­re och säk­ra­re tester.

I ett LD50-test matas för­söks­dju­ren med ämnet som ska under­sö­kas tills man hit­tar dosen där 50 pro­cent av dju­ren dör. Meto­den är dyr, veten­skap­ligt ifrå­ga­satt och krä­ver ett stort antal för­söks­djurs liv.

Över hund­ra mil­jo­ner kro­nor sat­sas nu inom EU för att ska­pa effek­ti­va­re, säk­ra­re och helt för­söks­djurs­fria meto­der för att tes­ta gif­ti­ga kemi­ka­li­er.

Läs hela arti­keln..

Käl­la: Afton­bla­det

Råttor hör skillnad på olika språk

Råt­tor kan höra skill­nad på oli­ka språk, genom de mänsk­li­ga språ­kens oli­ka rytm och språk­möns­ter. Råt­tan är nu det tred­je dägg­dju­ret som man vet kla­rar av det­ta, män­ni­skan och tama­ri­na­pan är de två andra.

Under­sök­ning­en har gjorts av spanska fors­ka­re som genom att utsät­ta råt­tor för tester med språ­ken hol­länds­ka och japanska har kun­nat bevi­sa att råt­tor kla­rar att iden­ti­fi­e­ra vil­ket språk en mening till­hör, även om de inte hört mening­en tidi­ga­re.

Läs hela arti­keln.. Läs hela arti­keln..

Käl­la: Afton­bla­det