Råttor räddar offer vid naturkatastrofer

Tam­råt­tor kan kom­ma att använ­das för att leta efter över­le­van­de vid natur­ka­ta­stro­fer som tex. jord­bäv­ning­ar. Det är råt­tans skar­pa lukt­sin­ne och smi­dig­het i kom­bi­na­tion med inlär­nings­för­må­gan som gör den över­läg­sen för upp­gif­ten.

Ett pro­jek­tet, som finan­sie­ras av Pen­ta­gon, går ut på att trä­na råt­tor till att leta efter över­le­van­de vid natur­ka­ta­stro­fer och jord­bäv­ning­ar, med hjälp av deras lukt­sin­ne.

Fors­ka­re vid Uni­ver­si­ty of Flo­ri­da har lyc­kats urskil­ja neu­ro­lo­gis­ka sig­na­ler när en råt­ta hit­tar en spe­ci­ell doft de letar efter.  Med hjälp av ino­pe­re­ra­de elek­tro­der kan des­sa sig­na­ler skic­kas via en radi­o­sän­da­re som spänns fast på råt­tans rygg till rädd­nings­per­so­nal.

Inom nio måna­der hop­pas forskar­tea­met ha ett fun­ge­ran­de system.

Läs hela arti­keln..

Käl­la: IDG.se

Även råttor kan bli drogberoende

Nya forsk­nings­rön från franska och brit­tis­ka fors­ka­re visar att även råt­tor bli bero­en­de av dro­ger.

Med hjälp de knar­kan­de råt­tor­na hop­pas fors­kar­na få för­stå­el­se för vad det är som gör vis­sa män­ni­skor mer benäg­na att fast­na i ett bero­en­de än andra. Man hop­pas även kun­na ta fram nya tera­pi­me­to­der för drog­be­ro­en­de.

Läs hela arti­keln..

Käl­la: Afton­bla­det

Rått våld mot hjälmförsedda råttor stoppas

Två fors­ka­re har under ett par år sla­git hjälm­för­sed­da råt­tor i huvu­det.NFL, den ame­ri­kanska fot­bolls­li­gan, har beta­lat forsk­ning­en.Djur­för­sökse­tis­ka nämn­den säger nu nej till fort­satt forsk­ning.

Råt­tor­na för­sågs med hjäl­mar och gavs smäl­lar mot huvu­det med hjälp av en tryck­lufts­dri­ven pistong. Smäl­lar­na skul­le mot­sva­ra en arm­bå­ge i huvu­det för en spe­la­re i ame­ri­kansk fot­boll, fors­kar­na hop­pas på så sätt få kun­skap om kon­se­kven­ser­na av en hjärn­skak­ning.

Vi ska tit­ta på nyt­tan av för­sö­ket, och på dju­rens lidan­de. Nämn­den har inte ansett det ange­lä­get att här i Sve­ri­ge fors­ka om hjärn­ska­dor på ame­ri­kanska fot­bolls­spe­la­re, säger en repre­sen­tan­ter från djur­för­sökse­tis­ka nämn­den.

Läs hela arti­keln.. Läs hela arti­keln..

Käl­la: Expres­sen, Afton­bla­det

Lycia bor ihop med 22 råttor

Lycia, som är regi­stre­rad upp­fö­da­re och utbil­dad doma­re vid Svenska rått­säll­ska­pet, med­ver­kar i kväll i ett pro­gram om hus­djur på TV4 till­sam­mans med hen­nes 22 råt­tor.

I deras sov­rum bor åtta råt­tor, i hal­len sex, i köket ytter­li­ga­re åtta — och i fry­sen lig­ger 19 avlid­na som hon ännu inte kan skil­ja sig ifrån, skri­ver Expres­sen.

Läs hela arti­keln..

Käl­la: Expres­sen

Råtta blir laboratorieassistent

Jät­te­pås­råt­tor (Cri­ce­tomys), en släk­ting till den van­li­ga råt­tan, har upp­gra­de­rats från att vara för­söks­djur till att själ­va utföra ana­ly­ser i labo­ra­to­ri­um. Det är tbc-pro­ver som under­söks med hjälp av råt­tans lukt­sin­ne.

Jät­te­pås­råt­tor dres­se­ras till att upp­täc­ka luk­ten av tuber­kel­ba­cil­ler i spott­pro­ver. 150 spott­pro­ver kan avkla­ras på bara en halv­tim­me med en råt­tas hjälp. Med mik­ro­skop kla­rar en män­ni­ska inte att ana­ly­se­ra mer än 1 prov på sam­ma tid. Fors­ka­re i Tan­za­nia har nu fått ett stort bidrag från Världs­ban­ken för att utveck­la meto­den, skri­ver Forsk­ning & Fram­steg.

Råt­tor av sam­ma art har tidi­ga­re trä­nats till att leta minor med hjälp av sitt lukt­sin­ne.

Läs hela arti­keln..

Käl­la: Forsk­ning & Fram­steg

Försäljning av råttkött ökar

Kon­su­men­ter­na har skrämts av fågel­in­flu­en­san vil­ket har lett till att för­säl­ning­en av fågel­kött i Asi­en minskar för att istäl­let ersät­tas av rått­kött.

Rått­hand­lers­kan Van Vath säl­jer över 200 kilo rått­kött per dag. Som stekt eller gril­lad med vit­lök och grön­sa­ker är rått­köt­tet myc­ket upp­skat­tat i Kam­bod­ja. Bil­ligt är det ock­så, cir­ka tre kro­nor kilot.

- Jag har en kon­stant ström av kun­der, säger Van Vath, rått­slak­ta­re i Bat­tam­bang i väst­ra Kam­bod­ja

Om råt­tor­na fång­as vil­da eller föds upp fram­går inte av arti­keln, vid en even­tu­ell upp­föd­ning kan vi före­stäl­la oss usla för­hål­lan­de för des­sa råt­tor.

Läs hela arti­keln..

Käl­la: SvD

Alkisråttor dricker med måtta

Även råt­tor kan bli bero­en­de av alko­hol, men des­sa dric­ker sig ald­rig stup­fu­la. Även om spri­ten är till­gäng­lig hela tiden. Det­ta fram­går av en under­sök­ning gjord i sam­ar­be­te mel­lan Tam­mer­fors uni­ver­si­tet och Folk­häl­so­in­sti­tu­tet.

Expe­ri­men­tet inled­des på 90-talet eftersom fors­kar­na vil­le veta hur råt­tors åld­ran­de kan påver­kas av sprit. Man avla­de fram två stam­mar: en blev nyk­ter och en supig.

Ur båda stam­mar­na gavs en grupp vat­ten och den andra 12-pro­cen­tig alko­hol. Livs­läng­den visa­de sig inte påver­kas av om de drack bara vat­ten eller sprit. Råt­tor­na från alkis­stam­men lev­de dock läng­re och fris­ka­re. Fors­kar­na gis­sar att alko­ho­listråt­tor­nas gen­kom­bi­na­tio­ner inne­hål­ler någon egen­skap som gör att des­sa blir livs­kraf­ti­ga­re än den andra grup­pen, vil­ket allt­så inte har något att göra med att des­sa är upp­föd­da på alko­hol.

Av under­sök­ning­en fram­gick att råt­tor ald­rig dric­ker sig stup­ful­la. Även om spri­ten är till­gäng­lig hela tiden. Råt­tan nöjer sig med ett rus på under en pro­mil­le. Där­för drab­ba­des alkis­råt­tor­na ald­rig av skrump­le­ver, om de inte tving­a­des att dric­ka sprit.

Ändå kan en råt­ta bäl­ga i sig enor­ma mäng­der fri­vil­ligt. Mot­sva­ran­de mängd för en män­ni­ska skul­le vara cir­ka tre flas­kor vod­ka per dygn. Att råt­tan kla­rar det­ta beror på att råt­tans lever är myc­ket effek­ti­va­re än män­ni­skans.

Läs hela arti­keln..

Käl­la: DN

Olagliga plågsamma djurförsök på råttor

En fors­ka­re på Karo­linska insti­tu­tet (KI) har utfört plåg­sam­ma djur­för­sök på råt­tor, utan till­stånd. Fors­ka­ren är avstäng från fort­satt arbe­te med för­söks­djur hos KI.

För att genom­föra djur­för­sök måste man ha ett sär­skilt till­stånd, eftersom djur som används för veten­skap­lig forsk­ning, enligt djur­skydds­la­gen, inte får utsät­tas för onö­digt lidan­de eller sjuk­dom.

Fors­ka­ren vil­le med för­sö­ken stu­de­ra hur läk­ning­en av ben­brott hos råt­tor går till, vi kan bara tän­ka oss hur plåg­samt det­ta kan ha varit för des­sa råt­tor, och i det här fal­let sak­na­des till­stånd för för­sö­ken.

- Det som har hänt har kraf­tigt minskat vårt för­tro­en­de för honom när det gäl­ler djur­för­sök, säger Jan Carlstedt-Duke, deka­nus vid Karo­linska Insti­tu­tet.

Läs hela arti­keln..

Käl­la: Expres­sen